Nokia 5320 XpressMusic Review

Nokia slår rubrikerna på mobiltelefonen igen just nu. Dess N96 gör vågor och det nya Levereras med musik allt du kan äta nedladdningstjänst för musik sparkar också upp lite storm.

Comes with Music är för närvarande kompatibel med bara tre Nokia-telefoner - det enda som just meddelats 5800 XpressMusic som är Nokias första pekskärmsluren, N95 8GB och 5310 XpressMusic. Jag ser fram emot att testa tjänsten med tiden, men under tiden musikfans som också som Nokia-mobiler har ett annat tillägg till XpressMusic-sortimentet att tänka på - 5320 XpressMusic.

När jag har tittat på tidigare telefoner i XpressMusic-sortimentet har jag varit lite orolig. Ta 5310 XpressMusic till exempel, vilket visade sig vara ett fall av bra hårdvara, skam om programvaran.

Så hade Nokia fått rätt och kommit med en rival om det bästa av Sony Ericssons musikfokuserade telefoner den här gången? Jag tror inte det.

5320 XpressMusic är inte avsedd att vara en avancerad mobil. Om något är det ett fall av Nokia som försöker få medelklassanvändare anslutna till mobil musik. Så du borde inte förvänta dig något banbrytande.

Kan du klämma in det med musik? Tja, ja om du tror att klämning innebär att fylla 140 MB minne och 1 GB microSD-kort med musik kommer att ge tillräckligt med lagringsutrymme åt dig. Du kan välja ett större kort eftersom telefonen stöder SDHC-kort. Jag provade ett av SanDisks nya 16 GB microSDHC-kort och telefonen hade inga problem med det. Problemet är att komma till microSD-kortplatsen. Detta ligger på höljets vänstra kant men locket är svårt att lyfta utan att först ta bort batterilocket.

Kan du lyssna på musik på ett tillfredsställande sätt? Tja, telefonen letar automatiskt efter spår när du sätter in ett microSD-kort i kortplatsen och uppdaterar biblioteket, vilket sparar dig för att göra det manuellt.

Det finns ett 3,5 mm headsetuttag i telefonen och ett annat precis förbi headsetets mikrofon. De medföljande hörlurarna är inte så bra och ljudkvaliteten förbättrades avsevärt när jag bytte till en anständig uppsättning. De medföljande in-ear-knopparna kom utan några kuddar och jag tyckte att de var oerhört obekväma att bära. Naturligtvis kan du använda ett Bluetooth-stereoheadset om du föredrar det.

Det finns en utjämnare. Den har förinställningar för basförstärkare, klassisk, jazz, pop och rock. Du kan göra manuella inställningar och spara dem med vilket namn du vill. Allt är bra, men tyvärr hade utjämnaren ingen märkbar effekt för mig. Jag är säker på att detta är telefonens problem och inte mina öron, även om Nokia säger att telefonen har ett dedikerat ljudchip.

Batteriets livslängd var ganska bra. Jag fick åtta och ett fjärde timmars non-stop musik spelad genom telefonens högtalare efter full batteriladdning. Högtalaren är ganska högljudd och även om den är lite förvrängd vid toppvolym är det inte en katastrof.

Det finns en nyhet i förmågan att styra musikspelaren med röst. Nokia kallar detta ”Say and Play”. Du säger ett artistnamn, artist och sångtitel, artist och albumtitel eller spellistans namn och telefonen spelar ditt val. I teorin. Jag var inte så imponerad av dess prestanda. Det gick inte bra att identifiera klassiska kompositörer och var generellt lite hit and miss.

Du använder den här tjänsten genom att hålla ner My Own-tangenten och sedan tala. Knappen kan programmeras för att starta vad du vill med ett kort tryck. Den sitter ovanför skärmen snarare än på en av kanterna, vilket är den vanligaste platsen för denna typ av nyckel. Detta beror till stor del på att telefonen stöder N-Gage och att tangenten fungerar som en spelknapp. Det finns också en FM-radio med RDS, för de tiderna när du lyssnar på dina egna låtar blir lite tråkigt.

Så allt som allt är detta en kompetent musiktelefon med några positiva funktioner, även om den inte sätter världen i brand med nyhet.

När det gäller utseende och hantering finns det inte mycket för Nokia att gala. 5320 XpressMusic är inte i närheten av lika snyggt designad som 5310 för en början. Höljet är plast och baksidan av detta är att telefonen är lätt på bara 90g. Men det känns inte som en särskilt solid telefon. Det är lite fett att kallas snyggt vid 15 mm, men vid 108 mm lång och 46 mm bred är det bekvämt att hantera.

Skärmen är lite på den lilla sidan bara två tum över diagonalen, men dess 320 x 240 pixlar är tillräckligt skarpa och skärmen är ljus.

Sidoknappar gör att du kan styra volymen, växla mellan spår och pausa / spela upp musik. När du tittar på musikspelarens skärm utförs alla utom volymkontrollfunktionerna med D-pad. D-pad är 8-vägs, för övrigt till stor del för N-Gage-ändamål.

Knappkudden är platt förutom den upphöjda D-kudden. Dess knappar är oregelbundet formade med Nokia Menu, tydliga, 2, 4, 6, 7, 9 och 0 knappar med rundade kanter och resten helt enkelt passar in i utrymmet de lämnar. Detta ger telefonen ett distinkt utseende och påverkar inte användbarheten negativt, vilket är rimligt bra förutom det faktum att funktionstangenterna inte är tillräckligt nära telefonens kanter för min böjelse.

Detta är en 3G-telefon med en framåtvänd kamera för videosamtal. Det är fyrbands GSM med EDGE. Huvudkameran är lite besviken. Den har en dedikerad sidoknapp, men därefter försvinner de goda nyheterna.

Dess maximala upplösning är 2 megapixlar och kvaliteten är medioker. En dubbel LED-blixt hjälper till med fotografier i svagt ljus men som alltid måste du vara nära motivet för att känna nyttan av det. Det finns ingen autofokus.

Den färgade skålen som fotograferas under normal hushållsbelysning är tråkig, kornig och matt. Utanför saknar stolen enhetlighet i färg och definitionen är dålig. Blommorna är bra vad gäller färgåtergivning, men är över exponerade.

Det finns många andra saker på den här handen, inklusive Nokias webbläsare, som klarade sig ganska bra med 3G-hastigheter, QuickOfffice och Adobe PDF-läsaren för läsning dokument i en rad format, plus klocka, miniräknare, kalender, Nokias Active Notes för att bädda in HTML och annat multimedia i anteckningar, enhetsomvandlare, RealPlayer och en röst inspelare. Nokia Maps finns också här, men det finns ingen GPS i telefonen.

"'Dom"'

5320 XpressMusic bryter ingen ny mark för musiktelefoner men det finns massor av inbyggd programvara. Du kanske vill hålla ut för en Comes With Music-telefon.